<%@ Language=VBScript %>

<%WritePageName%> <%WritePageName%>

Härliga tider strålande tider

När Thor Modéen triumferande utropade de orden på 30-talet var det med svärta och underliggande desperation. Visserligen var det värsta över och ekonomierna började sakta hämta sig efter den stora börskraschen. Men värre moln tornade upp sig i bakgrunden.

Förlorade generationer

Det oväder som utbröt blev nog det värsta i mänsklighetens historia. Hela årskullar av unga människor maldes ner i jorden. Följderna av detta lever vi med än. Med tanke på den fantastiska utveckling som följde kan vi bara stilla undra vilka idéer vi gått miste om.

Det blir bättre

För det är ju så att vi kan uttala Thor Modéens replik utan ironi. Vi lever verkligen i härliga tider. Aldrig har världen mått så bra som nu. Inga tidigare generationer har, globalt sett, levt i något välstånd liknande vårt. Och det blir bättre hela tiden.

Små problem

Det här säger jag helt utan ironi. Visst, vi har en finanskris, men den är en bris i jämförelse med tidigare. Arbetslöshet, ja, men jämför. Världsfattigdom, absolut, men i minskande och inte i närheten av forna tiders groteska nivåer.

Världen räcker till

Sanningen är den att världens tillstånd aldrig har varit bättre. Våldet minskar och antalet krig är det lägsta någonsin. Klyftan mellan rika och fattiga länder är borta. Fler kan läsa än någonsin förr. Barnadödlighet och antalet nyfödda minskar. Befolkningsökningen avtar för att stanna helt om några år. Världen kommer att räcka till för oss.

Utbredd pessimism

Därför är det så tråkigt att kunskapen om detta är så låg, särskilt bland unga. En nyligen gjord undersökning av folkhälsoforskaren Hans Rosling visar att endast 5 procent av de tillfrågade vet hur det ligger till. Bilden av världen, så som den skapades av oss som var unga på diktaturernas och kolonialismens 60-tal, lever än.

Öppna källor och Gapminder

Allt det här finns att läsa i öppna källor med statistik från olika länder och FN. Ett bra ställe att studera är Hans Roslings egen nätplats Gapminder, där han med tydlig, animerad statistik, visar hur världen har utvecklats. Se länk.

Tidernas största uppfinning...

Konsten att skriva och konsten att trycka böcker var tills nyligen mänsklighetens största uppfinningar. De gjorde det möjligt att sprida och spara kunskap och idéer. De möjliggjorde samtal mellan människor i olika tider och på olika platser. De lade grunden för vår tid.

...Internet

Nätet, internet, är den största uppfinningen någonsin. Nu kan vi börja tala om kunskaps- och idéspridning. Nätet håller på att skapa en kreativ explosion utan motstycke i historien. När ungdomar i Indien och Sverige kan diskutera och lösa problem i realtid tillsammans, kan vad som helst hända. Och det gör det.

Genomskinlig värld

Nätet har gjort världen genomskinlig. Vi kan för första gången tala om världen som en global by. Regeringar kan inte längre dölja ljusskygga handlingar utan att det ligger ute på nätet nästan direkt. Världen har blivit en osäker plats för diktatorer och andra förbrytare.

Exempel

Ta Syrien till exempel. Det kan tyckas vara ett exempel på världens eländiga tillstånd. Men om det hade inträffat för några decennier sedan hade man kunnat döda tiofalt fler utan att det blivit mer än små rubriker i undanskymda spalter. Om någon brytt sig alls.

Ökad kunskap

Nätet ökar kunskapen hos alla. Och alla vänjer sig vid att ta reda på saker själva. Företag kan inte längre dölja sådant de inte vill att vi ska få reda på. De som förr sågs som experter avslöjas och vi finner andra mer pålitliga. Nätet gör oss klokare.

Mayakalendern

Man kan anse att den här artikeln är lite väl optimistisk, men jag tycker att den kan behövas nu när vi enligt Mayakalendern lever vårt sista år.

Ödestro ingen lösning

Misstro mot överhet och nyheter är nog bra men kunskap är bättre. Och överdriven pessimism och ödestro löser ingenting. Låt oss i stället glädjas åt att vi lever i den, hittills, bästa av världar och under den största perioden i mänsklighetens historia.

Det är sannerligen härliga tider, strålande tider.

Seppo Salmivuori

Kommentera gärna artikeln här nedan. Just nu utvärderar jag den här funktionen.